Jag ber om ursäkt för den kommande dåliga uppdateringen. Jag kommer inte ha tillgång till varken dator eller internet. Uppdaterar om jag får tillgång till det någonstans. Förstår inte hur jag ska överleva utan dator. TV är så tråkigt.

Ska fortsätta njuta av underbara Göteborg. Vill framförallt till Angered. Hört att det finns ett stort fruktstånd - precis i min smak. Älskar nämligen torg- och marknadskänslan. Förövrigt talas det 42 olika språk i Angered. Hur underbart? Kultur!

 Alla era fina kommentarer svarar jag på när jag är hemma i Sthlm igen. Ni är så underbara och framförallt intelligenta. Fortsätt imponera på mig! Ni är helt fantastiska. Ha det underbart nu och jag hoppas ni får vädret ni vill ha, för jag är i mitt idealväder; 15-20 grader is the shit. Puss!

Tog en spontan sväng till Liseberg igår kväll. Dessförinnan sitter jag och Sufian på ett fik, då jag plötsligt börjar känna av överskottsenergi jag vill bli av med - dvs. utan att förbruka det med att mobba honom. Av någon okänd men otroligt inkompetent anledning påstår jag att vi ska åka AtmosFear (Europas högsta frittfall, mina vänner). Och ja, jag är fortfarande så pass höjdrädd att jag inte blickar ned från tredje våningen. Lågbegåvad.

Efter många om, men och "KOM IGEN DA!!!" (den sistnämnda stod inte jag för) var vi påväg upp mot molnen. Döden. Livet. Under hela vägen upp fick Sufian och alla andra en nästintill gråtfärdig högläsning om varför jag aldrig mer ska prata med honom när våra fötter slutat dingla 100 meter i luften. Men där släpptes vi. Hejdlöst ned. Gravitationen fick visa vad den stod för - och om den gjorde det. 

Jag förmodar att mitt hjärta var kvar däruppe ett par sekunder längre än min kropp. Misstänker dock att även min hjärna höll mitt hjärta sällskap, för jag ville åka igen. Och igen. Och kanske igen. Efter det ville jag rädda världen, för det var den känslan man fick. Att skjuta laser med ögonen var ingen match. Jag hade åkt AtmosFear.



Sedan ska jag kanske avsluta med att jag vann tre gosedjur åt honom. Jag vet, så jäkla tragiskt. Självklart bekantade jag mig inte med några förluster och kom absolut inte på 2:a plats med automatkörning i bilracingen...

Efter studierna bosätter jag mig i Göteborg. Har grubblat på det här otroligt länge, men som mest och starkast - det senaste året. Nu är jag dock säker, eller nej... tvärsäker! (anpassar mig). Jag ser hela min framtid utspela sig här. Har redan börjat kolla upp jobb och bostad, även om det är en bit kvar. Överväger till och med att praktisera här i 6 månader, för att "känna av" och se om känslan bara var temporär eller är potentiellt permanent.

 Stockholm är inte för mig längre, inte utan min mamma. Min pappa ska förmodligen bosätta sig utomlands. Mina bröder har sina liv, med sina respektive. Mamma var länken för alla. Jag satt på gungstolen på balkongen häromdagen (i gbg), tittade ut och fick en känsla som var så rätt bara. Jag tänkte: jag skulle kunna vakna upp här varje dag. För er som känner mig, vet ni hur stort det är att jag tänker så.

Efter att mamma gick bort har jag känt att jag inte har några rötter någonstans. Så varför ska jag hålla mig till ställen där jag vaknar upp och mår dåligt varje dag? Lika bra att dra ut de få rötter jag har kvar och gräva ned dem där de kan få gro sig starka i glädje, inte sorg. Mina tankar om henne är konstanta i de andra ställena, de förgiftar bokstavligen hela min vardag. Här har de inte gjort det i samma utsträckning alls. Kan inte ens förklara för er hur skönt det har varit att bara få andas i en annan miljö.

"The absence of evidence is not the evidence of absence. Simply because: if you don't have evidence for something that does exist, doesn't it mean that you have evidence for something that don't exist. There are known knowns and there are known unknowns but there's also unknown unknowns, things that we don't know that we don't know."

Religion är psykologiskt och socialt nödvändig. Man ska inte alls uppställa naturen som en förebild för människan eller råda henne att endast följa sin natur, sådan den är henne given. Naturen tar ingen hänsyn till mänsklig lycka eller olycka, och all mänsklig utveckling består i en kamp mot naturen, en strävan att göra denna oss underdånig. Därför ska inte de gamla religionerna ersättas med naturdyrkan.

Bevisen för Guds tillvaro skakritiseras, då intet hittills framställt sådant bevis synes honom bindande. Men å andra sidan är ateismen lika omöjlig att bevisa. En personlig tro på Gud, intet hindrar att man tänker sig denne som god och allvetande. Men är han det kan han inte vara allsmäktig. Det visar lidandet, brotten och orättvisorna i världen. Hans makt måste vara begränsad av något, och sannolikast är det den materia, varav världen är skapad. Denne Gud med begränsad makt behöver vår hjälp för att steg för steg göra världen bättre. I denna strävan är vår högsta lycka att veta oss vara Guds medarbetare.

Det mänskliga livet, trots alla framsteg, är så fattigt och vårt vetande så begränsat, att vi nödvändigt behöver med fantasin bygga upp åt oss ett ideal att tro på och leva för. Den tjänsten har de positiva religionerna gjort mänskligheten och i stort sett gör de den fortfarande. Uppgiften kan också fyllas av tron på mänsklighetens oändliga utveckling.

Mycket intressant religionsfilosofi. Jag har länge delat åsikten att ateism och teism är lika möjliga/omöjliga att framhålla bevis för. Å andra sidan kan man ställa sig frågan: vem definierar vad bevis är?

Hade ju enkelt sålt Manda för den här looken. Black on black till ljus hy, sotiga ögon och vinröda läppar är bland det sexigaste som finns. Hon klär sig -aldrig- fel.

Många undrar vad jag har för "smak" på killar och varje gång svarar jag att jag har vissa "typer" jag fastnar extra för utseendemässigt. Det här är en av dem. Nada, du kan min smak. Garanterat. Älskar the dirty look och hans skavanker ger löjligt perfekt karaktär. Han kan vara den vackraste Hollywood-kändisen jag sett.

"Osama Dead!?! Afghan Operation done now??? Now kill poverty, wack schools, and US imperialism..."

För att han vågar diskutera och kritisera USA:s utlands-policy och inrikespolitik trots en stark vetskap om att han väl kan riskera hela sitt namn. Vilket han delvis också gjort; hela Fox News går på Fiasco non-stop. I och med det uttalandet har han blivit deras nya hatobjekt.

Gillar asiatiska drag i kombination med mellanösterninfluenser i ansiktet. Löjligt hur vackert det är. Peruaner, hawaiianer, indonesier, afghaner, malaysianer m.fl. brukar ha det utseendet. Det vill säga mörkt långt hår, utdragna mörka ögon, mörk hy osv. Ni vet, Pocahontas-looken? Sjukt svag för det.

Now you're overanalyzing all of your thoughts. Start to thinking it's all your fault, but don't you go and blame yourself. I was hoping you'd let me replace him. I would straight erase him right out of your mind. I should be the one by your side.

Det går fan inte bra att packa just nu... Hur i helvete får man ned kläder och tillbehör för enbart 2 månader? I synnerhet med tanke på att jag inte använt 70% av de sommarkläderna jag har i Örebro. Det funkar inte. Lite som att skriva en sammanfattning för en uppsats man aldrig läst.

Har tre väskor framme. En stor för Stockholm-livet, en mellanstor för Göteborg-livet och en mindre för Eskilstuna-livet. Jag bor alltså i mina resväskor i sommar. Jag försöker verkligen vara organiserad. Lämna allt jag inte är totalsäker på att jag kommer använda. Men återigen står jag där och sneglar på en totalt oanvänd lång röd silkesklänning och tänker: "Men... tänk så gifter någon sig spontant?! Vad ska jag DÅ ha på mig?!?!" och slänger ned den i väskan. Hopplös.

Varför vill man plötsligt packa ned kläder man inte haft på sig på flera månader? Hajar inte. Nej, nu ska jag till väskorna och rensa. Vad fan är felet med mig?! Sjukt efterbliven. På riktigt. Det roliga är att jag ändå kommer shoppa massor när jag är där och inte använda något av det jag tagit med mig. Svinerier alltså.

Ännu en anledning att avsky sommaren.

Vet inte varför men jag finner han jävligt attraktiv - utan att riktigt vilja göra det. Mest pga. hans arroganta sätt att vara. Borde inte spela någon roll hur stor man är, men helt ärligt, det där fan:et gick till och med mig på nerverna. Kan dock inte rå för att tycka jävligt synd om han när han väl tar fram telefonen och Zlatan bara går.

Förövrigt förstår jag mig inte på folk som säger att han borde skönhetsoperera hans näsa. Det är ju den som gör allt! Den ger hans utseende så sjukt mycket karaktär, vilket får mig att tro att han förmodligen hade sett mindre bra ut utan den.

If I had no more time, no more time left to be here. Would you cherish what we had? Was it everything that you were looking for? Cus' how many really know what love is? Millions never will. Do you know until you lose it? That it was everything we were looking for.

When I wake up in the morning and you're beside me - I'm so thankful that I found everything that I've been looking for. If I couldn't feel your touch and no longer were you with me, I'd be wishing you were here to be everything that I'd be looking for. I don't wanna forget the present is a gift and I don't wanna take for granted the time you may have here with me, cus' Lord only knows another day is not really guaranteed.

So every time you hold me - hold me like this is the last time. Every time you kiss me - kiss me like you'll never see me again. Every time you touch me - touch me like this is the last time. Promise that you'll love me, love me like you'll never see me again.

Har sagt det förr och säger det igen -
Kanye är bland de bäst klädda männen i Hollywood. Vad jag däremot avskyr är hans färgglada outfits och i princip 8/10 av hans skoval. Jag har väldigt svårt för sneakers, i synnerhet färgglada sådana. Men satan vad han bär upp den stilen jag publicerat i detta inlägg. Perfektion!

Eld slocknar,
när
den inte längre hålls kär,
och andetagen
ja, de tär
Du släcker,
tänder och släcker igen
blundar för de ständiga krigen 
Ännu ett kliv,
du försöker åter väcka liv
en vilja utan driv
Men,
hon har fått nog
blev kallt där hon stog
viljan den dog
Du kan ej,
okej,
hon tog ditt indirekta nej
tänkte på sig,
lämnade dig
Förstå,
som du enkelt lät henne gå
så,
lämnas du nu med ett sista hejdå
Och åter,
du tänder
tydliga ränder
men ingen kärlek slår nu i bränder
ensam kvar
med tomma händer
Du inser,
ber,
vill ha lite mer
ser,
att du inget ger
men där står hon

- och ler

*Jag länkar ett foto på ett gulligt barn i fb-chatten*

Johan: Omg, du är som Meltem, länkar mig puddingar... Älskar er!

*Bilden på barnet visas*

Johan: Okej, nu blev det lite fel...

Sötnos! Vill bara krama om honom och ge han tio påsar till. Förövrigt hade husse inte direkt behövt fråga vem den skyldige var, vid bara första anblicken kunde man se det.

Den där hunden tränar fan inte regelbundet...

Vi har det i generna. Det här med att vara light-kineser alltså...





Förövrigt fick dumarslet (killkusinen) tag i en sax i skolan och klippte sina ögonfransar för att han blev retad för dem. Otacksamma svin.

För drygt 3 veckor sedan bokade jag tågbiljett till Göteborg, 15:e juni. Jag har fixat en lägenhet så jag är där i 2 veckor -garanterat- men eventuellt längre, beroende på om jag trivs efter de veckorna eller ej.

Är nämligen rädd att jag blir uttråkad och är fast där onödigt länge, haha. Men om ni vet någonting roligt man kan göra, säg gärna till. Har redan fått en del grymma tips av er. Men jag tänker mer fina områden eller liknande. Behöver liksom inte vara sevärdheter. Men mysiga parker osv.

Ses i Götet under junimånad!


(mitt favoritställe att sitta vid om kvällarna)

Bohem-chic och finhippie - så jag föredrar mitt sommarutseende.

1. Komiskt

2. Träningspasset

3. Riksdagen

4. Dock

5. Stämpeln

6. Vändning

7. Slipper

8. Samarbete

9. Roller

10. Supportrarna

11. Sverigedemokraterna

12. Krislägen

13. Vänster

14. Ganska

15. Partier

16. Förståeligt

17. Peka

18. Gym

19. Ombytta

20. Miljöpartiet

21. Spännande

22. Innehåller

23. Biblioteket



Om detta är mina favoritord beklagar jag er som kallat sig mina
 vänner. Ni är gravt mentalstörda - jag hade lätt dumpat mig.

Såg just massa bröllopsvideon och kom på mig själv med tårar rinnandes nedför kinderna. Jag såg hur mödrarna log sådär innerligt. Hur de höll om sina barn, pussade och kramade. Dansade och sjöng. Det slog mig allt hårdare - min mamma kommer inte närvara på mitt bröllop. Ingen mamma som hjälper mig med att välja ut min klänning. Ingen mamma som pussar mig på pannan och säger att jag är vacker på min stora dag. Som håller om min man och viskar att hon ska älska honom som sina egna. Ingen mamma som är helt lyrisk över att hennes enda dotter gifter sig. Ingen mamma som håller mig i handen och med ett leende bekräftar att jag valt rätt människa att tillbringa resten av mitt liv med. Som dansar, klappar och gör det klassiskt arabiska "kililili":et. Den hon gjorde i självaste skolan, då jag tog studenten. Så sorgligt egentligen. Det som gör det värre är att jag inte kommer ha någon annan som kan ta mammas plats. Inga nära kvinnliga familjevänner, inga kvinnliga släktingar.

Det är lite jobbigt att jag faktiskt har upplevt min mammas glädje när hon "lämnade över" hennes yngsta bror för bara två år sedan. Allt det ovanstående såg jag i henne den dagen och allt jag kunde tänka på var: Om hon är såhär lycklig för honom, hur kommer hon då vara under min och mina bröders bröllopsdag? Jag minns hur mycket jag längtade. Nu med facit i hand önskar jag att jag aldrig såg hur underbar hon var när hon gifte bort hennes bror. Att jag aldrig såg den lyckan i hennes ögon.

Jag är rädd att min bröllopsdag kommer vara en av dem lyckligaste och olyckligaste dagarna i mitt liv. Jag är så rädd för att känna mig ensam just då. För jag vet att jag kommer göra det. Och jag vet att jag kommer gråta och förstöra sminket flera gånger om. Jag bara vet det. Vågar inte ens föreställa mig hur jag hade känt då jag ser min man uppleva allt det ovanstående med sin mamma medan jag sitter bredvid. Tänk om man faktiskt upplever avundsjuka. Och det efterföljande dåliga samvetet över det. Jag menar, tanken av att man "måste" glädjas åt honom men istället sitter och önskar att sin egen mamma var där. Det gör mig galen.



Önskar att du kunde se ut på det viset igen
- men på mitt bröllop istället.

Den här bilden ger kavajen ingen rättvisa alls. Den är löjligt snygg i verkliga livet. Finns i tre olika färger; marinblått, vitt och grått. Jag skulle föredra den marinblåa. Passformen på den här kavajen är perfektion.

Den kan kombineras med vilka kläder som helst. Sjukt snygg att ha som jacka för lite kyligare dagar. Gärna tillsammans med en cognac-färgad (brunbeige) läderväska.



Plats: H&M
Pris: 399:-

Efter att ha levt i mörker i så lång tid kan bara en glimt av ljus göra dig yr. Konstiga tankar når ditt huvud och bäst för dig är att du tänker dem. Kallar ett specifikt öde efter dig medan du vägrar lyssna? Skrivs ett hemligt budskap framför dig medan du vägrar läsa? Kan det vara din sista bästa chans? Kommer du i sådana fall ta det eller sakta kräla mot graven med ett liv du aldrig levt i dina vener?

Ett vackert oändligt ingenting.

PB - Do har beztällt en bitza

R - Ja, hej! Precis!

PB - Dett ztor den zka vara dobbelinbakad

R - Ja, precis!

PB - MEN HOR JAG SKA GORA DOBBELINBAKAD?!?!

R - Oj.. eh.. aa.. ingen aning..

PB - Jamen do beztälla dobbelinbakad, dobbelinbakad HOR?!

R - Men.. alltså.. det stod att jag kunde välja det som alternativ

PB - Men... HOR-JAG-SKA-GORA-DUBBELINBAKAD?!?!?!

R - Förlåt.. eh.. förlåt.. jag tar en vanlig.. det är okej..

PB - Vad jag zka gora no?!

R - Vad du vill! Du får göra vad du vill!  

PB - Oki. Hajdo.

Var hos läkaren igår. Mötet skulle inledas med blodtagning och en eventuell längdmätning - någonting hon till en början inte ville göra då jag "ändå slutat växa". Detta var jag självklart inte okej med. Jag var redan medveten om att den 130 cm höga läkaren grundade sin åsikt i jantelagen och dess avundsjuka. Hon kände väl sig bara hotad av min längd.

Jag insisterade på att jag kanske trots allt borde mäta mig - "utifall att liksom". Jag menar, tänk om aliens invaderade jorden och krävde korrekta siffror? Det hade liksom kunnat vara livsavgörande. Viktigt med plan b, betonade jag. Uppenbarligen upplevde även hon mitt argument som otroligt logiskt, då jag sekunder senare fick mäta mig.

Jag som åstundar minsta lilla extra centimeter till mina tidigare fastställda 173.3 cm, drog ett djupt andetag, sträckte på mig, höjde huvudet så högt det bara gick och bad för att mina, vad jag trott varit, väligenomtänkta längdknep skulle ge resultat. Vet ni vad den bittra jäveln då gör? Jo, hon flinar åt mig och sabbar allt vad längdknep heter genom att be mig sänka huvudet och andas ut så att vi får "rätt siffror". 

"Du är 172.9 cm lång, inte växt någonting sedan sist då!"

- Nej, tack som fan för det då, skatfan. Nu önskar jag att jag aldrig drog upp mitt vinnande argument om invaderande aliens. Bestulen. Blottad. Tom. Jag som trodde att jag skulle lämna sjukhuset med några nya centimeter att mobba Sufian med.