Nu ska jag dra och bjuda ut pappa på lunch. Han som är så jävla fin i kanten kommer bli svår att please. Måste tänka ut ett fint ställe som han inte lär klaga på. Vi är som dag och natt, vi. Jag är sjukligt simpel av mig. Faktum är att jag föredrar de "torftiga" ställena. Känner mig mer hemma på något sjukt tvistat sätt, haha. Tänk om pappa skulle läsa det här, att jag känner mig hemma på ett torftigt ställe. Hej wealthcare typ, haha. Och ja - han är... raka motsatsen. Det ska vara klass, lugn ljuvlig musik, fin mat, fina människor. Så jävla s-t-e-l-t. Ta mig till Muhammeds kebabkiosk istället, please.

Aja, blir nog även att storhandla (måste utnyttja bilen).