Min mamma som ni fått en inblick i, via mina texter bland annat - har gått bort. Jag som person gillar inte att visa känslor. Är rätt programmerad att inte visa mig själv sårbar. Jag visar mig sårbar inför andras smärta, men aldrig min egen. Ni kanske har fått uppleva 1% av vad min mamma är för mig. Jag har inte förlorat en mamma bara. Jag förlorade en bästa vän, en syster, en förebild. Vi sov tillsammans - varje natt. Hon i min famn, eller jag i hennes. Låg inte vi i varandras famn, höll vi varandra i handen under täcket. I 18 år gjorde vi detta. Hon var verkligen inte bara min mamma. Jag förlorade inte bara min mamma. Alla måste förstå det. Smärtan av att förlora en förälder är svår. Smärtan att förlora det enda man verkligen HAFT i sitt liv. Det enda man känt har varit "min" - det är svårt.

Varför jag skriver ner detta här är för att jag, när hon gick bort, gick ut med inställningen att: ingen ska veta. Men jag kom ganska snart till insikt om att, man inte kan hedra hennes död om inte man är medveten om att hon är borta. Hon var en kvinna som fick alla att älska henne, bara efter en träff. Hon var långt ifrån bara min mamma. Hon var sååååå mångas mamma. När mina och mina bröders föräldrar inte fanns där för de, när de var kyliga mot de och hade svårt för att lyssna, vände de sig till min mammas famn. Varje gång. Jag citerar: "Hon var inte mänsklig". Det var hon inte. Hon var övermänsklig. Andlig. Jag skriver detta så att alla ni som känt henne eller har upplevt henne via mig, ska tänka på henne och hedra hennes död. Om så - bara för en dag. För det är hon värd.

Jag vill tacka alla som stöttat mig. Ni förstår inte vad det har betytt. Jag har kallats för naiv en större del av mitt liv. Att jag tror bättre om människor än vad jag borde. Men det här är precis varför jag varit "naiv" - jag har alltid vetat att de här sidorna finns någonstans. Det är så läskigt många människor som man inte haft i sitt liv på åratals som hört av sig och skulle göra i princip vad som helst känns det som. Ni är underbara. Jag uppskattar er allihop. Varenda en. Ni förstår inte vad det betytt. Så många, trots att så få har hört beskedet från mig.

Vila i frid, mitt helgon. Du var en ängel på jorden, och är en ängel i paradiset nu. Älskar dig mer än det sista andetaget. Jag stänger kommentarsfältet på det här inlägget.