"Nådegåvan. Att få kontakt med de så viktiga andra. Att kunna se tecknen; signaler från kroppen, orden eller beteendet. Och sedan få möjlighet att tolka dessa tecken, ge dem den innebörd som även den andre har gett dem, eller medvetet eller omedvetet ville ge dem. Nådegåvan är att se och förstå, och bli sedd och förstådd tillbaka.

Det är nog en av de förhoppningar som alla varaktiga relationer grundar sig i. Längtan efter att skapa en gemenskap där man förstår signalsystemet. Skulle man dessutom tycka om det man får veta, åtminstone kunna tolerera det, då är det något vackert som har hänt."


-/ ur romanen 'Paradisfugl. En fortelling
om de andre' av Kjersti Ericsson