+ featuring Mos Def, Jadakiss & Eminem





Det jag beundrar med Immortal Technique (Felipe Coronel) är det faktum att han verkligen brinner för det han gör. Det är inte bara musik som syftar till att vara ljuvligt för örat. Det är budskap. Allt han gör är kontroversiellt, delvis för att han själv är en politisk aktivist som inte alls försöker dölja sina misstankar gentemot regeringen i USA och allt vad det heter.

Den här killen har ett flertal gånger erbjudits skivavtal av stora skivbolag, men har trots det vägrat binda sig till något pga. den kritik/problem han fått för hans politiska budskap i texterna. Istället äger han Viper Records (skivbolag), var han släpper sina egna låtar. Smart kille, för på så vis har han kontroll över sin produktion utan att behöva hämmas i sina texter. 

Jag själv håller faktiskt inte med honom i allt han får fram i sina texter. Även om jag fascineras något enormt av hans teorier. Många gånger är jag skeptisk till hans ord. Jag kan sucka och tänka: "ännu fler konspirationsteorier... lite väl långsökt, tycker du inte?", men sedan vänder man sig om och finner delar i hans texter, som dessvärre speglar dagens samhälle alltför väl. Om det är dagens sanning eller inte, det vet ingen av oss. Men mycket av det han säger är sådant jag själv inte längre vågar blunda för.

Tack, snälla! Sjukt bra intervju.




"You say that it was in the early 90's, which was about time
when you joined the parti. I wonder what attracted you to it?"


- Wow, vilken roasting hon gav honom.

För er som gillar att läsa om arabisk historia, som jag; här publicerar jag ett tips på en bok som heter "De arabiska folkens historia" och är författad av Hourani Albert.

 Kan vara rätt läglig att läsa den nu när det sker en del framsteg i arabvärlden dessutom. Skänker en tanke åt våra systrar och bröder nere i Egypten. De som demonstrerar och offrar liv för -riktig- demokrati. Vi får hoppas att det är det allra sista andetaget för den USA-stödda diktatorn. Tack för de 30 åren Mubarak, men get the f outta there nu. Egyptierna behöver en president som lyfter landet över sina axlar, inte låter det kollapsa mellan sina fingrar.
 
Jag blir så otroligt stolt över det faktum att revoltörerna nere längs Nilens stränder bekämpar de dåliga förutsättningarna de haft tack vare denna regering. Vi vill ha en arabisk demokrati!

"De arabiska folkens historia av Albert Hourani är ett vetenskapligt, historiskt arbete om de länder där arabiska är huvudspråket och islam den mest spridda religionen. Boken täcker perioden från Muhammeds framträdande på 600-talet till det sena 1980-talet.
Hourani inleder med att presentera en föregångare, den arabiske 1300-talshistorikern Ibn Khaldun och hans berömda verk "Introduktion till världshistorien". Det kulturhistoriska perspektivet, i vidaste bemärkelse, förblir det dominerande. Krigen, dynastiernas och rikenas uppgång och fall utgör bara ramarna.

Historiens väsentliga innehåll handlar om människornas samhällen, om herdarna och bönderna, om handel och hantverk i städerna, om rika och fattiga, om kvinnor och män, om poesi, arkitektur och konst. Inte minst handlar det om ider. Den islamiska teologin och filosofin, och därmed sammanhängande läror om rätt och moral och politik, belyses i sin mångfald genom århundradena till våra dagar, liksom reformliberalismen på 1800-talet, nationalism och socialism på 1900-talet.

Historien bildar en bakgrund till de dramatiska händelser som inträffat i arabvärlden sedan boken skrevs: Kuwaitkriget, den "syriska freden" i Libanon, fredssamtalen om Palestina och krossandet av den islamiska rörelsen i Algeriet."

Detta vinröda läppstift ska införskaffas i veckan.

Jag har aldrig riktigt attraherats av den allmänt snygga killen med det vackra håret, de kristallklara ljusa ögonen. Killen med den perfekta näsan och det fantastiska leendet. De faller mig helt ärligt sällan (aldrig?) i smaken. Jag attraheras rent allmänt inte av den sk. klassiska skönheten. Jag tar inte ifrån de det faktum att de ser bra ut, för det gör de utan tvekan, men de faller helt enkelt inte in under min typ av skönhet.

Notera: i slutändan utgår jag aldrig från en yta. Har inga krav på utseendet what so ever, förutom hygien. Han kan vara tjockare, smalare, kortare - whatever. Går helt och hållet efter intellekt och beteende. Hur klyschigt det tyvärr än låter numer.

Jag älskar det som genom alla tider klassats som - fel. Brister. Skavanker. Ni vet, de delar i utseendet som personerna ifråga själva går och har komplex över? - Precis de delarna är vad som faller mig i smaken. Det som karaktäriserar person ifråga. Ge mig en krokig näsa. Ge mig ett leende som avslöjar tänder som sitter ovanpå varandra. Tänder med glugg. Ge mig ärr över hela ansiktet. Ge mig konstiga ögonlock som faller över hela ögat. Ge mig allt operfekt och låt mig ha en vacker historia i ansiktet att se på varje morgon.

Varför jag tog Seal som exempel är för att han har precis de yttre egenskaperna som är sjukligt attraktiva för mig. De där ärren, gluggen, rynkornas placering, den tunna överläppen, örats minimala storlek, insjunkningen mellan ögonbrynen - jag kan fortsätta hur länge som helst.


Hans ansikte är historia. Ett helt uppslagsverk.  

Jag tror att jag just beställde hem den mest fascinerande och lärorika boken jag någonsin ramlat omkull på. Boken ser ut som ett uppslagsverk och känns nästan som det. Förutom att allt handlar om människokroppen, människan och hela dess livsperspektiv. Och ni vet ju hur svag jag är för människan och allt därtill. Helt klart de bäst spenderade 480 kronorna i bokväg - någonsin. Kan nästan konkurreras med pengarna för lagboken. Nästan.

Tänkte inte köpa den till en början, sedan läste jag lite i den (lånade min väns bok) och insåg att det är den bästa psykologi-boken genom tiderna. Kan se mig sitta och läsa i den om en sisådär 10 år framöver.

"Empati innebär inte att 'krypa in i någon annan' och uppleva samma sak som denne, utan snarare att förstå den andres värld utifrån sitt eget perspektiv, sin egen horisont."

- / Odd H. Rökenes

De klassiska kostymerna förlorar aldrig sin elegans, men den charm de en gång i tiden hade är long gone. De flesta kör alltför säkert med den svarta kavajen till en vit skjorta och slips i klassiska färger.

Vill se fler satsa på de mer slimmade kostymerna i jordnära färger som beige, grått och créme. Jag tycker att Nicolaj D'etoiles är helt fantastisk på att illustrera hur man bör bära kostym:

- slimmat
- jordnära färger
- näsduk istället för slips
- t-shirt istället för skjorta

• Månen är 1/4 av jordens storlek.

• Den är den är det näst ljusstarkaste objektet på himlen.

• Månens massa är endast 1/81 av jordens, varför gravitationsvärdet är mycket lägre. 

• Allting är 6 ggr lättare på månen (hejdå dieter...).

• Månens dragningskraft är för svag för att kunna hålla kvar en atmosfär.

• Man har tagit hem 382 kilo sten, grus och damm från månen och studerat det in i minsta detalj. Man har således kunnat konstatera att det finns vattenis bunden i djupa kratrar på månen. Vilket underlättar framtida kolonisering av månen markant.

 • Ett måndygn är nästan en månad långt. 

• Det kan variera 250 grader i temperatur mellan dag och natt.

• Vi ser enbart en och samma sida från Månen mot Jorden.

• Förr trodde man att månen uppkommit genom att en bit av jorden slungats ut i rymden, på grund av snabb rotation. Den teorin visade sig vara felaktig. Idag tror man istället att jorden fångat in månen med sin dragningskraft, och tvingat in den i en bana runt sig.

• 1969 tog mänskligheten, representerad av Neil Armstrong, sina första steg på månen.

I can't find the words to explain just how much you got me going insane. When you speak to me, sometimes I studder my words and say nevermind. 'Cause even when you just walk by, well I look around to seem occuppied. 'Cause I'm trying so hard to hide all these feelings inside.

I get weak in the knees. Fall head over heels baby and everyother cheesy cliché. Yes, I'm swept off my feet and my heart skips a beat. But theres really only one thing to say:

- God damn, you're beautiful to me.

Ni är seriöst världens vackraste människor. Ni förstår inte vad era ord betyder för mig. De må vara små för er men för mig är de enorma. Lovar, med handen på hjärtat, ni är helt underbara.

Allt från era mail, meddelanden på fb, kommentarer på bloggen till ord i verkliga livet. Jag ler. På riktigt. Vet ibland inte hur jag ska tacka er och jag skäms över det. Så mycket. För att jag inte lyckas få ned känslan ni ger mig i ord. Men jag uppskattar er. Verkligen. Helhjärtat.

Vet inte, hoppas det räcker denna gång, men tack. För vartenda sekund ni lägger ner på att göra mig glad.

Happ, då fyllar man år imorgon.

- Vad hände?
- När hann jag bli 20?
- Är jag verkligen 10 år ifrån att bli 30?
- Varför låter det så gammalt i mina öron men så ungt i andras?

***

Hursom, jag åker iväg över helgen. Uppenbarligen ska mitt första "firande" äga rum i Etuna. Hade velat spendera dagen med min finaste mamma. Inte för att födelsedagar är någonting särskilt i min värld egentligen. Vill varken ha presenter, firande eller ens ett 'grattis'. Möjligtvis en tårta, men det vill jag ha varje dag i princip. Så, ja... let's eat on my birthday!

- Malariamyggan är världens farligaste djur (parasit) och skapar/sprider sjukdomen malaria.

- Står för mer än 300 miljoner fall av malaria varje år, och orsakar 1-3 miljoner dödsfall årligen världen över.

- Malaria drabbar 10% av världens befolkning, vilket gör det till ledande myggsjukdomen.

- Det finns ca 70 myggarter som kan sprida sjukdomen malaria. 

- Malaria är störst problem i tropiska länder.

- Malaria kan leda till döden på grund av mycket hög feber.

- På 1900-talets början så fanns det malaria (sjukdomen, inte myggan) i Sverige och nu finns det knappt i Europa. 

- Den miljö malariamyggan behöver finns inte här, förutom i ladugårdar.

- Malariamyggan vill ha mörker och fukt.

- Malariamyggan finns i stort sätt bara i syd- och mellan Sverige.

- Man ser skillnad på en malaria mygga och en vanlig mygga för deras sätt att sitta. Malaria myggan sitter framåtlutad med sugsnabeln och kroppen i rät linje.

Jag undrar hur stylisten tänkte här. Vi har en helt fantastiskt vacker tjej med en hudton som verkligen inte samarbetar med den guld/metallic-skimrande klänningen. Silverskimmer hade i andra fall varit med passande, även om "metallic"-trenden, oberoende färg, aldrig fallit mig i smaken.

Hade hon haft en mörkare hudton hade jag förmodligen inte reagerat på samma sätt. Kanske en smaksak? Ingen aning. Vet bara att jag inte alls gillade det. Man ska vara jätteförsiktig med vem man tilldelar ett metallic-plagg. Otroligt få klär i det, enligt mitt tycke.

Du brukade se på mig som om en annan planet burit mig inom sig i 9 månader. Undrade varför jag såg på livet med ögon som inte tillhörde dina. Kände existensen med händer som inte tillhörde era. Jag minns gryningen då jag slutade bry mig om att du låg och analyserade mig medan jag kröp in i skalet av min avvikelse. Det du såg på som min kropp. Du hade fel. Min avvikelse har aldrig varit en angripare på ytan. Min avvikelse sov på andra sidan av hud, kött och muskulatur. Den vilade i ljudet av mina hjärtslag och bosatte sig i tystnaden av min själ. För jag tillhörde tydligen inte denna värld. Och vet du? - Det gjorde mig sällan någonting, för ni tillhörde aldrig min.

Att jag begravde spindeln jag råkade trampa på när vi lekte som barn, mindes du till döden. För du återberättade gärna i sällskap hur jag fällde tårar och höll ett tal för ’en motbjudande insekt’. Jag lät de hålla med dig om att jag var konstig. Hånade mig medan jag stilla log. Och vet du? - Det gjorde mig till och med ingenting att du tvingade mig repetera att jag var konstig. Visserligen yttrade mina läppar orden: ”jag är konstig”, men mina tankar andades ”det är ni som är likadana”. Varje gång.

För du visste att ekot av ert hån aldrig sällskapade mig om nätterna och kanske var det det som fick dig att avsky mig. Det faktum att jag älskade vad du saknade - mitt organiserade kaos. Och visst åkte du på oreflekterade äventyr till Afrikas savanner, brottades med krokodiler i Nya Zeeland och hoppade ut ur flygplan i Frankrike, men du visste vad jag visste – du var vid liv, medan jag var levande. Jag behövde nämligen inte tusenkronorssedlar för att andas livet. Inte heller behövde jag färgstarka klänningar eller sagolika kvällsupplevelser. Och medan du ringde mig och skyltade med hur du fick din kropp masserad, fick jag min själ masserad. För det enda jag behövde fanns inom mig. Ett vaksamt sinne och en levande ande. Och vet du? - De var helt kostnadsfria.

Och det är egentligen beklagligt att dagen då din beprövade kropp tog sitt sista andetag, var dagen du insåg att du haft en själ som aldrig tog sitt första. Som levande erkände du aldrig din själ och som död erkände du aldrig din kropp. För jag trodde på självandring i livet, inte efter döden. Vad du trodde på vet nog varken du eller jag.

Men vadå, är min house-lista bäst, eller vad? Orkar inte att den ska vara så jävla perfekt. Får ont i hjärtat varje gång det hoppar till musiken. Haha, nej men skämt åsido - ni ska få listan publicerad soon :) 


Juste, de flesta vet faktiskt inte det om
mig men jag är helt galen i house music.

Jag betvivlar.
- Blev det här verkligen ert öde, mitt folk? 


Vartenda fragment av min kropp går ut till dessa människor. Barn, vuxna, äldre. Jag vill slita ut mina lungor för att bara erbjuda er ett par fler andetag. Frågan är bara om ni hade velat ha dem? Frågan är om era andetag inte ter sig bättre där ni nu är? Kanske har ni fått smaka av frihetens vatten. Jag vågar inte veta men jag vågar hoppas.

För, tänk om ni hade chansen till mina förutsättningar? Till mitt vackra Sverige. Jag undrar om ni hade gjort det bästa av Sverige, eller kanske varit en av dem som pekar långfingret rakt upp i ansiktet på't. Och visst, jag inser naiviteten i det. Sverige är inte tillräckligt för alla dessa andetag. Men tänka sig, dessa otillräckliga länder har varit tillräckliga för dessa människor. Lojaliteten förvirrar mig.  

Ibland undrar jag om vi har hamnat på rätt planet. Om vi hamnat på rätt planet med rätt människor. Och till slut ligger jag bara där och begrundar vilket vider det är som bestämmer vad som är rätt för dessa människor egentligen? Vilket vider det är som bestämmer att deras öde vilar mellan dennes fingrar. Och jag vet inte, men jag antar att det är samma vider som bestämde ödet för hela landet. Landet som har folkets lojalitetet inflätat mellan dess rötter.


Jag begriper.
- Det här blev verkligen ert öde, mitt folk.

Jag antar att mitt problem är det faktum att jag låter mina sinnen domna under silhuetten av sönderrivna killar. Sådana som förlorat all tro på kärlek, om ens haft någon från start. Jag vill andas förorenad luft i det mörka hörnet av deras kvinnosyn. Bönhöra deras förlamande ord om vad de anser att kvinnor är. Vad kvinnor är kapabla till, eller bättre uttryckt - inte kapabla till.

Kvinnor är bara till för en sak.
De är ett gäng billiga hyenor.
En armé av inkompetenta slynor.
Lättköpta jagcentrerade handelsvaror.
– och alla är ni likadana.

Och utan att någonsin ha erkänt det, gör jag det nu. Jag åtnjöt vartenda nedvärderande ord han sa om tjejer. - Hans bild av dem. Jag gick till och med igång på hur han redan från start bestämde sig för att trampa ned mig i ordet ”likadana”. - Hans bild av mig.

Allt jag uppfattade var en provokativ utmaning. En förolämpning författad av honom, levererad i ett nedfläckat brev till mig. Dessvärre var han inte underkunnig om att jag levde på utmaningar. Jag signerade de andetag och hjärtrytm. Och visst höll en del av mig med honom, men en annan skulle bevisa honom fel. Jag hade för avsikt att vara den där tjejen. Ni vet, hon som dyker upp i mitten av filmen för att förändra hela hans tillvaro? Ett ögonblick för tidigt, två ögonblick för sent. Hon som åskådliggör en stråle av paradiset, i en massa av helvetet.

Om nätterna låg jag uppe och utformade ett splitternytt hjärta han kunde ömsa sitt gamla för. Denna gång var det ett hjärta utan rispor eller befläckningar. De enda risporna och befläckningarna han fick ha var de jag skulle komma att ge honom. För jag har aldrig efterlängtat alltför erfarna hjärtan. De var alldeles för beprövade för min smak. Med en rostig dolk skulle jag rista in mina egna skråmor i hans hjärta. Min ångest i hans tankar. Min nervositet i hans händer. Jag skulle om så krävdes, göra hans själ trasig med mina lika trasiga händer.

Kanske har jag svårt för att komma till en plats där någon annans namn står inristad likt en hemsökande skugga bakom min. Men jag antar att det var det jag älskade med honom; han var trasig från start och mitt jobb var bara att hela honom för att sedan krossa honom på nytt.

När jag är uttråkad, kan jag få för mig att göra knäppa, avvikande saker. Denna gång blev jag sugen på att höra de där superformella och stela, inspelade rösterna (som lär hur ord ska uttalas), uttala ordet "bitch". Sagt och gjort.



Jag älskar hur de säger att det kan användas "in a loving touch in the afro-american culture" och precis till höger om en är majoriteten "nedsättande" ord. Hahahaha! Så jävla kul. Ni vill inte veta hur länge jag skrattade åt det. Avrundade med att höra den där stela jäveln uttala ordet "bitch" också. Det var kul.

Äckeltentor från Äckelistan. Äntligen är jag klar med båda. Helvete, har aldrig varit med om segare och mer omotiverande tentor. Det onödigaste jag lagt ned 5 dagar av mitt liv på. Helt klart.

Hope you burn in hell, hag.

Vi har som sagt 2 tentor som vi ska få avklarade under samma gång på 3 dagar, dock har vi fått 3 bonusdagar då dessa dagar var röddagar. Rent ut sagt är de brutala och jag hoppas de kvävs av tentarättningen. Om inte - hoppas jag de åtminstone får ett par papercuts. Helvetes kursansvariga.

Igår natt blev jag klar med första tentan. Jag har som ett omöjligt mål att bli klar med andra tentan idag. Jag vill få min frihet igen. Min rumpa har inte rört sig från min säng på x antal dagar nu. Tänker dock trotsa detta genom att gå på dansen idag och avrunda med ett hårt styrkepass!

"Nya kontakter kan utvecklas snabbt, trevande eller styrande. Vissa
 människor klarar inte så lätt att skaffa vänner, utan blir isolerade.
- Andra bryter lätt relationer så fort närhet utvecklas."


- / K. Andersson

Jag har funnit det! Den där färgblandningen av cerise och röd. Hittade det i en liten arabisk livsmedelsaffär som sålde importerade sminkvaror från diverse arabländer. Jag har alltid vetat att den här färgen är rätt "inne" där, så jag tog risken.

Det viktigaste är att den är rätt matt i färgen, den glänser alltså inte (även om det ser så ut på bilden), vilket jag aldrig kan hitta här i Sverige. Ogillar allt som glänser på mina läppar. Nöjd!

Now the game is over and once again your face claims you're feeling empty regrets. I guess I just liked being that beautiful surprise in your beautiful disaster life. And I guess I'm sick of it.

This time I won't even care. This time I won't even feel. This time - I'm finding my own happiness, not yours. Cus' even if we were through months ago, I kept seeing your face wherever I was. So, this time - I'm closing my eyes. And this time - I'm biting my lips.

- This time it's over, beautiful self-seeker.

En rufsigt välkammad tova.


- Det är precis vad jag är. Så paradoxal som meningen
    ovan är, är hela mitt jag. Besvarade det frågan, måntro?

Kanye West är en konstnär.

Watch your thoughts,
- for they become words.

Watch your words,
- for they become actions.

Watch your actions,
- for they become habits.

Watch your habits,
- for they become character.

Watch your character,
- for it becomes your destiny.

You know what?

This time I won't save you from the nothing you've become.
Pick up your own face from the ground I'm moving at.

Alla som känner mig vet hur snabbt min biologiska klocka tickar. Skulle kunna gifta mig redan imorgon. Jag har, likt många flickor, mitt lilla fantasibröllop tillsammans med min fantasiklänning (läs: drömklänning). I denna dröm är det the incredible Carolina Herrera som ska skapa mig min klänning.

Jag vet många designers som har tagit sig an bröllopskollektioner, men ingen konkurrerar med Carolina Herrera vid brudklänningar. Hon kan kvinnokroppen. Hon kan den naturliga rörelsen och fallenheten i klänningar. On top of that är hon innovativ med former som sträcker sig utöver den "traditionella" brudklänningen.

Nedanför har ni ett smakprov från
hennes senaste brudkollektion från 2010:



















De tre sista är mina drömklänningar. Perfektion.