Du stirrade distanserat ut ur det antika fönstret. Månen hade alltid varit din abstrakta älskarinna du bedrog mig med. Jag avundades henne. Sättet du såg på henne. Hur hon fick dina ögon att frysa sina rörliga ögonlock till ett stillastående och dina läppar att längta efter ett samarbetande talorgan. Ibland kunde du få för dig att tilltala mig samtidigt som ni hade era nattliga ögonkast. Det var alltid samma val av mening och tid; då hon slingrade sig in mellan våra persienner om kvällarna. Med dina ögon ännu blickade mot henne, viskade du med din igenkända, likgiltiga ton att jag var lik den mönstrade klockan på väggen. Intressant att se på vid första anblicken, men ack så förutsägbar vid den andra. Vi båda tickade rutinerat. Ingenting ungt, ingenting åldrat. Vi bara förekom, betonade du.

Jag medger det, hon var storslagen, men var hon åtkomlig? Kunde hon besvara tusen tankar med miljoner svar? Kunde hennes läppar för alltid sova över hos dina, utan oro för att någon av hennes andra älskare skulle överta din sits? För vi båda visste det. Du var inte hennes enda älskare och inte heller skulle du vara den sista hon skulle förföra. Hon var en älskarinna med gränslösa väggar. Tillgänglig för alla - åtkomlig för ingen. Flickvänsmaterial var inte ett efternamn hon ville eller kunde bära. Du lät henne absorbera dig med hennes svartkonst, en erfaren förförelseteknik. Du gick så djupt förlorad i hennes kosmos att du glömde bort det faktum att jag desperat ville vara din måne på jorden. En måne mellan fyra väggar, tillgänglig för enbart dig.

Jag kunde inte erbjuda dig känslan av att ha en outtalad nyfikenhet. Inte heller kunde jag erbjuda dig abstrakta svar. Det enda jag kunde säkerställa var att dina kinder skulle smekas av en språklig romans och dina läppar beröras av konkreta förbindelser. Betydde det ingenting?

Om kvällarna lade jag mig i fosterställning med händerna vilandes under örat och blickade ut mot henne med tårar i ögonen. Som en vädjan om att lämna dig ifred. Tills då jag under en av dessa kvällar insåg att hon var drömmen du alltid velat ha och jag inte var mer än verkligheten du alltid haft. Ingenting ungt, ingenting åldrat. Jag bara förekom. Jag suktade inte längre efter resterna av era gemensamma syreupptagningar. Jag skapade egna.

Idag står du på andra sidan och ser på mig med lika klara ögon som då jag var din förbjudna älskarinna. Varje kväll då hon skiner utanför ditt fönster, blickar du bort mot klockan på din vägg. Den tickar ännu och du har kommit till insikt om vad den tickar mot; en gränslös trygghet. Den tickar in i en oändlighet som saknar genvägar att flyendes kunna svika dig på. Enda sättet av svek hade varit då batterierna avrättade sin sista neutron. Till death do us apart, och ingen annan än du did us apart. Du tog ut mina batterier och eldade dem i förtid, utan vetskapen om att de batterierna enbart fabricerades i ett exemplar.

Med en oigenkännlig desperat ton viskar du inte längre, du skriker att månen inte är mer än en hemlös planet i en nybyggd galax för dig. Att jag är din skinande måne på jordelivet - "som du alltid har velat", konstaterade du. Och mitt forna, jag kan inte säga mer än att du inte begripit dig på någonting av dem batterier du brände upp; jag suktar inte längre efter att vara en måne på plan mark. Jag trivs bra med att vara en tickande klocka. Intressant att se på vid första anblicken, men ack så förutsägbar vid den andra.

Den är dock långt ifrån klar. Det här är bara vad jag hann göra om sist jag var där. Har en hel del kvar så som tavlor till sovrummet (har dock hittat en som är brun/beige, med tulpan-motiv, väldigt bred med låg höjd som ska placeras ovanför sängen), och nya gardiner till vardagsrummet samt köket osv. Mycket smått, men det är det lilla som gör det stora i lägenheter. Det går inte att klämma in hur mycket som helst av det stora i drygt 50 kvm, men det blir aldrig för mycket av ljus och tavlor!

En av mina absolut favoritskönheter. Dagens Hollywood-kvinnor är inte ens i närheten av hennes fotspår. 

I like big butts and I cannot lie...

Pray God you can cope. I'll stand outside. I know you've got a litte life in you yet. I know you've got a lot of strength left.

This woman's work
This woman's worth

I should be crying, but I just can't let it show. I should be hoping, but I can't stop thinking; all the things we should've said that we never said; all the things we should've done, that we never did; all the things we should've given but we didn't. Oh, darling. Make it go away.

This woman's work
This woman's worth

Give me these moments. Give them back to me. Give me a little kiss. Give me your hand. Give me your pretty hand. Oh my, your love child. Whatever you need.

Make it go away. Just make it go away now...

Jag vet inte vad jag stör mig mest på. Sättet hon sätter all fokus på hennes världskarta till rumpa, hennes kassa stylist eller hennes fantastiskt fula klackar. Svårt att inte vara ytlig när det kommer till den här looken.

How do I get passed being lonely? Even when I'm up on this shawty like whoa, whoa, whoa - it feels like im sleeping under a ton of bricks. This shit is all bad.

- The boy is so sick
- The boy can't eat
- The boy can't breathe

Oh, baby you got me. It's just a bad dream.

Om 2 dagar har det passerat 4 månader. Sorgen har inte försvunnit. Faktum är att den faktiskt växer sig starkare för varje dag. För varje plats jag ser som du hade älskat. För varje låt jag hör som vi har delat. För varje ord du sagt som jag har tagit lärdom av. Jag har däremot lärt mig att leva med sorgen. Vare sig det varit med torra eller våta kinder. Mina fyra väggar är inte längre det enda sällskapet jag har.

Vad jag hade gett världen en ny puts om jag fick ha dig i min famn igen. Den hade fått skina som aldrig förr. Min fantasi och mina dagdrömmar har aldrig plågat mig som de gör nu.

Snacka om att jag haft håret uppe i hästsvans och knut alldeles för mycket på senare tid. Upptäckte just hur långt det har blivit. En bit över rumpan. Oh, ryser. Tycker inte om när håret blir så pass långt! Jag brukar ha det som max till svanken. Nu ska jag gå till badrummet och klippa mig! Vi hörs ikväll.

Okej, mina killar och tjejer, njut till fullo av videon medan jag är så jävla frånvarande på bloggen. Hur ni njuter är upp till er, hahaha. Ain't judging nobody...

Är det inte så jäkla typiskt att Usher har en lång tjej med värsta mördarkroppen i videon? Det är någonting med mindre långa killar och längre tjejer, haha.

Nu, mina fina, behöver jag att ni håller
 tummarna för mig. Behöver det här.

Har förövrigt inte varit hemma mycket alls på senaste tiden, därav den kassa uppdateringen. Put the blame on me. Hoppas ni mår underbart och njuter av solen till fullo. Om ni inte njuter av solen, hoppas jag att ni njuter av TVn och datorn, haha! Been there, done that. Säg till om ni vill någonting speciellt :) Kram.

De sa att du skulle få dig ett liv bortom dina allra vildaste fantasier. Med sina söndertorkade läppar byggde de upp en förhäxande lögn för dig att naivt finna en magisk sanning i. En lögn som vi alla köpte och en sanning som ingen av oss hittade. Det var alltså äntligen din tur. Din tur att räddas från dina karaktärslösa lungor för två skenbart skottsäkra sådana.

Vi blev utlovade rytmiska kroppsrörelser på höga skyar och oskyldiga andetag under låga stjärnhimlar. Andetag som inte längre skulle upplevas som köttsliga piskrapp. Aldrig mer skulle dina otrogna lungor slita av nervtrådarna kring dina övriga organ i ren avundsjuka. Aldrig mer skulle du behöva oroa dig för att behöva respiratorn för att återfå dina andetag efter att ha knutit skorna. Och aldrig mer skulle du behöva höra orden ’aldrig mer’ på nytt.

Ord som på strikta kommandon ekade från vägg till vägg i det ena likgiltiga sjukhuset efter det andra. Trots läkarnas högljudda och övertygande rollspel, kunde jag höra demoner viska vackra lögner bakom deras kroppsliga kulisser. Läkarna hade alltså, under alla dessa pjäser, haft en mimande show med oss som aningslösa åskådare. Dessvärre, är möjligheten för pengarna tillbaka obefintlig. Än mindre för våra krossade drömmar. Jag kunde se vilsekomna andar klämda mellan fönsterrutorna bakom de färglösa gardinerna, likt förbrytare bakom sitt galler. Och kanske var det trots allt demoner som hade hand om dig, mamma. Maskerade demoner med en vit överrock och en fantastisk förmåga att sluka stora bitar av våra naiva hjärtan.

Brukar du ha bikini till stranden/när du solar? Av nån anledning ser jag dig inte som en 'bikinitjej', du har en skitsnygg kropp men du verkar privat av dig sådär.. Är nyfiken bara.

---

Jag skryter så glatt om hur intelligenta, godhjärtade och observanta mina läsare är. Det här är varför. Att ni kan lägga märke till sådant utan att jag faktiskt behöver yttra mig om det.

Först och främst vill jag säga tack för komplimangen! Jättesnällt av dig. Du har helt rätt. Jag är inte den klassiska "bikini"-tjejen. Däremot bär jag bikini (inga trekantsbikinin dock, haha) om jag är utomlands eller på ett ställe där jag vet att jag inte lär träffa personerna igen. Varför jag är så är för att jag inte trivs med tanken att någon jag känner har sett mig halvnaken, i synnerhet killar. Jag menar inte att de tittar på mig på ett visst sätt, utan det sitter helt enkelt i mig. Jag är, som du säger, rätt privat av mig när det kommer till sådant. Idag var jag exempelvis och solade med två vänner i ett litet smultronställe jag känner till. Otroligt mysigt och samtidigt avskärmat.

Anledningen till att jag blev så från första början är för att jag alltid har varit emot irrationella normer i samhället. Låt säga att en tjej lägger sig ute i enbart underkläder. Tänk er hotpants och BH i spets. Jag kan garantera er att folk kommer säga det ena efter det andra om henne. Hon kommer garanterat stämplas som en "dålig" tjej. Ponera att en tjej lägger sig ute på samma ställe i bikini, då är det bara en simpel tjej som solar. Am I right? Men alla vi vet att underkläderna täcker större ytor av kroppen än bikinin. Så varför är det då okej att vistas i bikini men inte okej i underkläder? Är det för att någon tönt en gång i tiden sa att det är okej att vara halvnaken i den tygbiten men inte i den andra?

Jag gillar helt enkelt inte hyckleri. Det flödar av det i samhället och människor följer det utan att ifrågasätta det hela. Av samma anledning är jag exempelvis nykterist. Det stör mig bara. Det stör mig så mycket att det är okej att en tjej går med en bikiniöverdel och shorts och klassas som en "vanlig tjej som omfamnar sommaren", men om en tjej gick ut i BH och shorts så är hon en lösaktig tjej. Det klingar helt fel i mina öron. Man visar mer i bikini än underkläder.

Så till mig personligen: Jag skulle inte vilja att bekanta killar såg mig i underkläder, så varför skulle jag vilja att de ser mig i bikini? Ännu en gång, det handlar inte om att DE nödvändigtvis tittar på ett "sexuellt" sätt, utan det sitter helt enkelt i mig. Jag trivs inte. Så varför kan jag inte bara slippa vistas halvnaken och vara obekväm utan att folk behöver tro att man är en "strikt muslim", fötryckt, överdriven eller vad fan folk vill fantisera ihop i deras skallar. Du trivs i att andra kan se dig halvnaken - bär det. Jag trivs inte i det - låt mig slippa. Utan att behöva dömas eller förklara mig.

Likadant är det med tjejer som har bilder i underkläder på sig på diverse hemsidor. Facebook, playahead, bloggar osv. De får alltid nedlåtande kommentarer om att de är lösaktiga, att de inte skäms över sig själva och att det sitter gamla gubbar som onanerar till deras bilder. Men varför säger ingen någonting om bikini-bilder som flödar i en oändlighet ute i cybervärlden? Gamla gubbar sitter alltså inte och onarerar till de bilderna för att det bara är en bikini! Haha, nej. De skiter i om du har en bikini, en bh eller två gurkor över de "privata" kroppsdelarna. De ser mer av bröst OCH rumpa i bikinin (med undantag för vissa bikinin). Så ännu en gång; varför är det okej att gubbarna onanerar till bilder iförd bikini men inte underkläder?

Det hela handlar om att jag inte vill att killar jag faktiskt är bekant med på en eller annan nivå ska se mig så pass naken - ha sett formen på mina bröst, min midja, min rumpa osv. och dagen efter se mig påklädd som om de aldrig har sett mig halvnaken. De ser praktiskt taget lika mycket av en som exempelvis pojkvännen hemma i sängen har sett. Men varför jag är okej med att bära det utomlands eller på avskärmade ställen där jag vet att ingen av mina bekanta vistas, är för att det är människor som aldrig mer kommer träffa mig igen. Det är ingen som kommer träffa mig iförd mina jeans och t-shirt och samtidigt ha bilden i bakhuvudet av hur mina bröst ser ut med enbart en tygbit över. Vi är trots allt mänskliga. Till och med jag spanar in tjejer och tycker att de är hur sexiga som helst när de ligger ute och solar i sina bikinin.

Det hela handlar alltså inte om människor som bär bikini, utan om den snedvridna normen om att det är okej att vara halvnaken i en tygbit men inte en annan och att människor blint följer dessa normer och faktiskt svartmålar de som bär den "felaktiga" tygbiten. Om du bär bikini, lägger upp bilder i bikini och inte har några problem med det så sluta kommentera tjejer som bär underkläder och lägger upp bilder i underkläder på ett negativt sätt. Du är inte bättre och de är inte sämre.

Kort sagt: Alla ska få vistas i absolut vilken tygbit de vill utan att behöva bli kallade för det ena efter det andra. I synnerhet av människor som visar minst lika mycket som dem. Bort med hycklerin i samhället och kritisera de normer ni följer. Och innan ni pekar ert finger mot någon och dömer denne, se efter att ditt eget finger är lika ren som du kräver att personens ska vara.

Jag måste poängtera ännu en gång att jag inte har någonting emot människor som BÄR bikini. Långt ifrån. Som jag sa tidigare, jag bär själv bikini. Jag poängterar detta då många gillar att ta saker och ting personligt innan de faktiskt har förstått sig på det man menar. Det jag har emot är de som bär bikini, lägger upp bilder på sig iförda detta och samtidigt ser ned på människor som vistas i underkläder och lägger upp bilder på sig i underkläder, eller allmänt kritiserar människor som är "lättklädda". Jag är en människa som förespråkar att alla ska få vara som de själva trivs med. Jag stör mig enbart på hyckleri och normer som man väljer att efterleva men inte ifrågasätta.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7399902.ab






Muntazer Zaidi reste sig från sin plats bland de andra journalisterna och ropade: "Det här är från änkorna, de föräldralösa barnen och dem som dödats i Irak" /.../ Han berättar att tanken på en attack mot George W Bush föddes redan den dagen USA trängde in i Irak och Bush sade att trupperna välkomnades med rosor av det irakiska folket.

– Då kände jag att jag var tvungen att göra något, att visa sanningen och ge människor en annan bild. Jag ville berätta för världen om lidandet i Irak och visa att vi inte tog emot dem med rosor.